Katharina Stibrant Sunnerhagen utsedd till WHO:s expert på strokerehabilitering

Katharina Stibrant Sunnerhagen började som läkare på Sahlgrenska redan i mitten av 80-talet, efter att ha utbildat sig i Göteborg och arbetat en period i Borås. Idag har hon en kombinationstjänst och arbetar 30 procent kliniskt som överläkare i rehabiliteringsmedicin inom Neurosjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Resten ägnar hon åt forskning och utbildning vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitetet, där hon har en professur.

- Jag är specialist inom rehabmedicin och mitt område är stroke, säger hon och berättar att hon medverkade när Socialstyrelsen år 2001 kom med riktlinjer. Hon har sedan dessa arbetat som Socialstyrelsens expert i riktlinjearbetet kring stroke. Hon har också varit involverad i att ta fram europeiska riktlinjer för strokevård 2008 och nu i år en Action plan för strokevården i Europa fram till 2030.

Världsstrokeorganisationen har ett samarbete med WHO kring "non-communicable diseasese" och dit hör stroke. Förra året startade WHO ett arbete, Rehabilitation 2030. Satsningen tar fasta på det betydande och ökande behovet av rehabilitering över hela världen, särskilt i låg- och medelinkomstländer.

- Tillgång till god och kostnadseffektiv rehabilitering är nödvändig för människors självständighet, och det finns ett brådskande behov av samordnade globala åtgärder, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Enligt studien Global Burden of Disease orsakade stroke 116 miljoner år av livet med funktionshinder (DAILY) år 2016, vilken är en ökning med 33 procent under de senaste tio årenDet betyder att en av fyra personer i världen drabbas av stroke. Många lever med funktionsnedsättningar och får inte någon rehabilitering, berättar Katharina Stibrant Sunnerhagen.

– Jag ska hjälpa WHO att se över vad det finns för riktlinjer för vård och rehabilitering av strokepatienter, se över forskning och evidens och vilka rehabiliteringsmetoder som kan finnas att tillgå i låg- och medelinkomstländer så att WHO inte rekommenderar sådant som inte är möjligt, säger hon.

Det nya uppdraget, som är på deltid, innebär inte mycket resande, det mesta arbetet kommer att ske via datorer och skype.

- Men det ska bli fantastiskt roligt. WHO har många specialister men behovet av att särskilt satsa på rehabilitering har inte riktigt erkänts tidigare. Dessutom är det jätteroligt att Sverige bli synligt, vi har stor kunskap inom området och gör bra saker. Det är också jättebra för SU med goodwill internationellt.

Att vi i Sverige är en av fem som får stroke i arbetsför ålder. Att vi blivit framgångsrika i att rehabilitera hänger i stor utsträckning på den svenska idé om sammanhållna strokeenheter som nu är generellt utbredda på sjukhusen i landet. Patienten som fått stroke tillbringar dygnets 24 timmar här med tillgång till läkarvård, omvårdnad, fysioterapi, arbetsterapi och logopedi.

- Här är vi duktiga. Men ju längre ut i vårdkedjan patienten kommer desto mera glapp blir det och patienten faller mellan stolarna. Vi behöver jobba mera med struktur och uppföljning.

En nyligen publicerad studie visar att den som varit fysiskt aktiv före en stroke drabbas lite mindre allvarligt.

- Ett billigt sätt är att få folk att röra på sig mer. 30 minuters promenad om dagen hjälper, det visar en studie som vi nyligen publicerade, och det är väldigt kostnadseffektivt, avslutar Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Vill du höra en intervju med Katharina Stibrant Sunnerhagen? Lyssna på Sahlgrenska akademins podd Akademilivs senaste avsnitt.