Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

ALF-medel är avgörande för att kunna forska

"En helt avgörande roll!" Det svarar Diana Swolin Eide, överläkare i barnmedicin och aktiv forskare, på frågan om vilken betydelse ALF-medel har för hennes forskning. "Jag kan fortsätta min forskning och samtidigt bli mer inspirerad i det kliniska arbetet med svårt sjuka barn."

Diana Swolin Eide kom redan som student in i preklinisk forskning om mänskliga benceller. Intresset för skelettet har hon behållit genom åren, i sitt arbete som överläkare på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, inom Barn- och ungdomsmedicin, där hon idag också är ST/FoU-sektionschef.

Även viljan och lusten att forska har hängt i. Nu arbetar hon med translationell forskning om barn och ungdomars skelettutveckling och bentäthet. Hur identifierar och förhindrar vi osteoporos hos barn och ungdomar? Hon har tittat på särskilda sjukdomsgrupper som barn med muskelsjukdomar, njursjukdomar och övervikt respektive anorexi och undervikt.

- Nu studeras nya sjukdomsgrupper, som prematurfödda barn och barn med typ1-diabetes, två grupper som ökar i samhället, säger Diana Swolin Eide.

Hon beskriver studier av benmarkörer som bildas i skelettets celler och de ämnen som bildas ur dessa celler som man kan mäta i blodet. På så vis kan man få mer kunskap om vad som händer i skelettet och kan lättare ställa diagnos.

Sverige är det land i världen som har mest osteoporos och internationellt sett ökar intresset kring barns bentäthet och benhälsa, berättar hon.

- Att just göra något tidigt är angeläget, i första hand för patienten, men även ur ett samhällsperspektiv och för kostnaderna i vården. Här hoppas jag kunna bidra med det prekliniska tänket i den kliniska forskningen och när jag arbetar som barnläkare.

Att just ha möjlighet att kombinera forskningen med att träffa patienter är något som Diana Swolin Eide uppskattar. Det är här ALF-tjänsten kommer in. ALF är det avtal om ekonomiska medel som finns mellan svenska staten och sju av Sveriges landsting om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Under 2019 fick Västra Götalandsregionen 493 miljoner kronor, varav cirka hälften gick till forskares projekt.

- I en krävande klinisk specialitet med tung jourbörda hade jag inte överlevt som forskare annars. Det finns inte längre luft i systemet när man arbetar som läkare. Då hade jag kanske fått avsluta min forskning efter att jag disputerat.

Idag har Diana Swolin Eide har en så kallad högre klinisk ALF-tjänst för docenter. Det innebär att hon kan forska på halvtid i två år, med möjlighet till förlängning.

- Jag kan alltså jobba dagtid och behöver inte uteslutande använda kvällar och nätter eller gå jour på lördagar för att kunna använda komptiden som fritidsforskare, vilket inte håller i längden. Det är helt fantastiskt!

Inte bara att det kan vara utmattande för personen, men forskning på en viss nivå kräver en större insats som inte går att leverera på fritiden. I sin nuvarande sits kan Diana Swolin Eide söka egna ALF-medel för att anställa en forskningssjuksköterska, som då också får ett mer varierat arbete och kanske smak för forskning.

Hon har också kunnat anställa andra läkare som inte provat på forskning tidigare, någon som disputerat och arbetar mot sin docentur och någon som är på väg att disputera. Och en administratör som löpande sköter alla uppdateringar och rapporteringar som måste göras i nya IT-systemen och få hjälp med nya ansökningar. Forskning är ett teamarbete, menar hon:.

- Tack vare detta ha jag producerat flera artiklar än någonsin. Det känns väldigt roligt att forska och jag får massor av energi inför mötet med patienterna, säger hon och fortsätter:

- Jag tror att det är en helt rätt strategi att inte bara ge forskningsbidrag till stora väletablerade grupper utan att även vattna med forskningspengar på oss docenter. Då kan vi få det att blomma omkring oss genom att engagera flera människor som kan bli en del av forskningsmiljön. Det ger i slutändan stort output som också kommer patienterna tillgodo.

En annan energikick i forskningen är det stora internationella kontaktnätet som kommer per automatik i utbytet inom forskarvärlden.

- Det ger ett internationellt perspektiv på vårdyrket med möjlighet att träffar andra vårdprofession i andra länder. Det är fantastiskt stimulerande och ger en sådan möjlighet att hämta hem nyheter direkt in i den patientnära mottagningen, säger Diana Swolin Eide och avslutar:

- Så forskningen är verkligen oerhört viktig för min inspiration i läkararbetet och ALF har varit helt avgörande för att jag skulle fortsätta forska och inte behövt sluta efter att jag blivit docent.

Satsning på tre nya områden

Inför årets fördelning av ALF- medel aviserades att tre områden skulle stärkas. Så här ser Diana Swolin Eide på de nya satsningarna:

1. Klinisk behandlingsforskning
- Helt rätt att ge mer anslag till klinisk behandlingsforskning och att man här satsat brett. Jag tror på att vattna en bred bas - inte bara satsa på spjutspetsarna. Man vet aldrig från början vilket projekt som har störst output kliniskt. En idé föder en annan.

2. Doktorander och postdoktorer inom andra förvaltningar än SU, särskilt primärvård
-Här hoppas jag att det ska gynna samarbetet eller patientgrupper som finns inom både SU och primärvården.

3. Stöd till forskare som har en annan grundprofession än läkare
- Det är ett pilotprojekt och en väldigt bra satsning, som förstås måste utvärderas. Det behövs medlemmar av olika profession i forskarteamet och då ska alla också ha samma möjligheter att söka forskningspengar. Om det kan bli möjlighet att kombinera forskning och kliniskt arbete inom olika typer av yrken gör det SU till en mer attraktiv arbetsplats där fler i längden vill stanna kvar. Jag tror på att ge lite mindre bidrag till många än väldigt mycket till få när det gäller kombinationstjänsterna.

Text: Katarina Hallingberg / Sahlgrenska universitetssjukhuset

Senast uppdaterad: 2019-06-12 09:02